Efter en underbar morgonpromenad sitter jag i soffan.
Det var lugnt och tyst ute, knappt en annan människa eller bil syntes till.
Det är så härligt när vi fungerar som den flock vi är, den harmonin som infinner sig.
Det var ungefär sex minus i morse när vi gick ut, alldeles lagom. Igår låg det runt minus tio, och dimman låg tät under sista turen. Det är lite för kallt ännu, man har inte vant sig. Men tackvare min sambo och mamma, dvs mina utekläder så fungerar det mesta. Det går att klä sig mot kyla har jag lärt mig.
Det var riktigt härligt att vara ute i morse, vi gick runt sju. Det lyste inte i många människors fönster, men en och annan lampa lyste.

Nu börjas dagen med en kopp T och en liten macka. Den riktiga frukosten får vänta en stund. Kanske somnar jag om lite, kanske inte.
Dagen är helt oplanerad, den är min och jag tänker ta tillvara på den.
Den och lugnet som finns i min kropp.













Ååååååååå nu sjunger Christer Sjögren White Christmas på TV.