Det var för någon dag sedan som jag insåg att jag kommer inte få åka tillbaka till skolan denna hösten. Ärligt talat så känns det verkligen jätte tråkigt. Jag hade gärna gått ett, två eller tre år till. Självklart hade jag velat gå tillsammans med alla underbara människor som jag lärt känna under de två åren som jag redan gått. Pratade med Jessica igår, hon läser på halvfart så hon har två år kvar, och hon hade precis börjat med en ny klass. Men hon får iallafall plugga.
Finns de någon linje där man typ kan plugga forever ??!!
När jag insåg att det inte blir någon mer skola så insåg jag även att jag måste börja leta jobb. Har levt i förnekelse hela sommaren, och jag måste erkänna att de varit skönt.
För även om det är så roligt att vara tillbaka bland skramlande krydhyllor, tidiga, kalla och galna tisdagsmornaroch glada bubbliga skratt från kundservice. Så känner jag ju att jag vill ngt mer med mitt liv. Samtidigt så är jag livrädd att bli en av dem som har en utbildning i bagaget, men som inte tar sig någonstans.

Jag hade en till verklig dröm i natt. Jag var tillbaka i skolan (yeay) men vi fick ett totalt oväntat fysikprov (som att jag någonsin skulle läsa fysik igen). Jag fattade ingenting alls. Orden som stod, meningarna allt var bara grekiska för mig. Och nu minns jag att en fråga handlade om Michael Jackson, bara en sådan sak. Alla andra verkade ha stenkoll och ingen annan än jag tyckte att provet var konstigt eller svårt.
Sen var helt plötsligt Alex i mitt sovrum och höll på med nå farliga vätskor och annat läskigt. Då vaknade jag.

Solen skiner och jag börjar jobba klockan ett. Får se vad som händer tills dess.


Kära lilla söta klass.