Men för en junkie som jag så betyder hösten också att alla serier börjar om. Nu i slutet på september så har några smugit igång, och när vi kommer in i mitten av oktober är schemat fullt igen.

Lovely, just lovely.

Well, för någon dag sedan så var det dags för mig att ta nya blodprover. Se om järntabletterna har gett något mer än bara magknip.

När jag satt och väntade på att det skulle bli min tur, så hörde jag hur sköterskan (ja, jag tjuvlyssnade lite) som skulle sticka mig, berättade för en kollega hur nervös hon var inför varje gång. Detta eftersom hon inte kände sig så säker på sin sak.

Jag är inte särskilt spruträdd, jag är rätt van. Vid min operation så togs det ju prover, gavs dropp osv mest hela tiden, så nej jag tycker inte att det är läskigt på något sätt.

Jag fick komma in och sätta mig och hon började göra i ordning allt. Jag är ju begåvad med riktigt bra knarkaråldror, jag är alltså ganska så lätt att sticka. Medan jag satt där kom en mamma med sina två små barn in, sköterskan som visade dem in frågade min sköterska om hon kändes sig bekväm med att sticka så små barn. Det gjorde hon inte alls. Jag fick frågan om de gick bra att de satt kvar medan de väntade på en annan sköterska som kunde sticka den lilla pojken. Abselut.

När min sköterska, ni hänger med ännu hoppas jag, stack in nålen så sprutade det lite blod utanför. Flickan fram och kikade lite försiktigt på min arm.

 

-MAMMA !! Är det så där de ska göra med lillebror ?!?!?!?!?!?!

-Mmmmm.

 

Min sköterska fyllde första röret med blod, vände sig sedan för att ta fram ett nytt rör, och då tappade hon tydligen venen, för det slutade rinna. Hon började gräva runt för att hitta tillbaka och jag undrade om hon var på väg ut på andra sidan armen eller vad hon sysslade med.

-Gör det ont ??

Jag vände mig lite till vänster och såg fyra små ögon som tittade stort på mig, och jag kände hur de höll andan och väntade på mig svar.

-Nej det är inte farligt alls.

Denna procedur upprepades två gånger innan jag var klar och några timmar senare kunde jag beskåda hur mitt sargade armveck började anta en lätt blå/lila färg.

 

Jag undrar i mitt stilla sinne hur dagen hade fortlöpt för mamman och hennes barn om jag hade släppt ut min inre dramaqueen och skrikigt i högan skyn. :).

 

 

Ikväll har jag varit och tittat på när Hemmingsmarks damer vunnit sin serie. Ett lag som för två säsonger sedan inte ens fanns på kartan.

Jag är så enormt glad för dessa tjejers skull, som de har kämpat. Både på och vid sidan av planen.

Samtidigt är det så bittersweet.

Jag skulle ha varit en del av det laget som vann ikväll. Jag skulle ha varit en av dem som fick en guldhatt och låg i en stor hög och skrek.

Istället stod jag bredvid och hejade på.

Kroppen håller helt enkelt inte.

Ändå är att få spela fotboll en dröm som jag verkligen har svårt att släppa. Jag älskar känslan som infinner sig när jag är på planen. En perfekt brytning, en bra pass, en lång löpning. Jag kan bara inte gå med på att det är över for ever alltså.

Hoppas varje gång att den nya behandlingen, det nya sättet att träna på osv. ska funka. Hittills har det bara resulterat i besvikelse, men kanske nästa gång blir bättre.

Kanske nästa gång.

 

Måndag, ny vecka.

Efter jobbet gick jag och mor på stan en sväng.

Jag kände att jag behövde en ny bok, så vi gick in på en bokhandel. Jag strosade runt, kolla lite, läste på någon baksida och då kom en glad expedit fram och frågade om jag behövde någon hjälp.

"Jag behöver en bok" svarade jag. Hon tittade lite på mig och svarade sen "Ja det har vi många av här". Sedan började hon med att visa mig den senaste deckaren som kommit ut.

Jag läser inte deckare svarade jag. Hon visade mig en bok som hon själv just läst. Om en kvinna som förlorat någon nära och tar sig en promenad genom hela Kanada. Nä då får jag bara dåligt samvete.

Fifty Shades-böckerna ?? Läst, Crossfire-serien ?? Läst.

 

Hon visade mig nå tunga saker, säkert någon Nobelpristagare som skrivit dem. "Nä jag vill ha någon roman". Då plockade hon fram Martina Haags böcker. "Nä henne tycker jag inte om". En massa roliga böcker av svenska författare, nej tack. Böcker om barn som farit illa, människor som mått dåligt, människor som inte passar in.

Nej, nej, nej.

"Jag vill ha en bok med kärlek, kärlek som gör ont, saker som man vet inte händer på riktigt. Chick Lit.".

Då tittade hon storögt på mig och pekade med lite avsmak i blicken mot en sektion med pastellfärgade omslag och sedan gick hon raskt iväg. Haha tror inte hon tycker att jag har särskilt kultiverad smak.

Men jag är nöjd, jag fick mig en bok och nu ska jag njuta av den i soffan.

 

 

Invirad i en filt med en kopp te, värmen börjar återvända till kroppen och mår jag rätt gott här på Aronsgatan.

Två nöjda hundar som sover, tända ljus och lite musik.

Ja ikväll känns det dumt att klaga.

 

En blogg ja.

 

Sist jag skrev så var jag inte riktigt redo att släppa sommaren. Nu känner jag att hösten kan komma.

Med risk för att låta som någon som sett alldeles för många Disneyfilmer eller läst för mycket tantsnusk, så kändes sommaren lite magisk, like anything with anyone was possible. Hösten känns mer utstakad, mer grounded. Realistiska tankar, svalnande känslor, mörka kvällar, tända ljus och rykande temuggar är något jag längtar efter.

 

 

 

Jag fick för ett tag sedan höra av en kollega att han den första tiden som han hade jobbat med mig, hade uppfattat mig som dryg.

En annan kollega berättade efter att jag hade varit på en fest med några vänner till henne, att en kille trodde jag var en person som dissade och inte släppte in vem som helst.

Båda två har rätt, på ett sätt. Jag är blyg när jag hamnar bland nya människor. Detta gör att jag antingen blir helt tyst, eller surrar om helt värdelösa saker.

Eftersom babblande om saker, gör att det blir ännu mer pinsamt, så har jag försök med den andra strategin. Att bli helt tyst alltså.

Det uppfattas säkert som om att jag inte alls är intresserad av andra personer, jag gör mitt och that´s it. Samma sak när jag hamnar bland folk som jag inte känner, tillsammans med folk som jag känner, så tar jag min tillflyktsort såklart till de som jag redan är bekväma med.

Det är en osäkerhet som grundar sig att inte säga de rätta sakerna, eller vara tillräckligt rolig osv. Vilket egentligen är ganska så löjligt.

Men hey things can change och tack vare att jag försökt vara lite mindre mesig, så har jag under våren träffat så många nya roliga bekantskaper.

Som gänget jag tillbringade kvällen med på Nodo, glada, roliga och galna tjejer.

 

Det kanske kan bli folk av mig med en vacker dag !!

 

 

I morgon väntar ledig dag med sovmorgon, löpning, frisör och ytterligare en kväll på Nodo.

Bara två arbetsdagar kvar och sedan är det dags för semester.

 

Sju timmars sömn sen i lördags, mjo det börjar kännas lite i kroppen nu.

Började sex i morse, och jag vill lova att det var inte mkt rörelse i stan när jag var ute med hundarna innan.

 

Har varit hos läkaren idag. En väldigt trevlig, duktig samt blåögd doktor.

Dock är det lite svårt att vara en duktig patient när man sitter och små fnissar hela tiden.

Hon kollade öronen, näsan, halsen osv.

"Ja här blir man inspekterad i alla hål ska du veta" sa hon glatt.

Sedan blev jag spraya med bedövningsvätska, "För att vi ska minska sväljningsreflexen". Fithy Shades of Greys poppade upp i mitt huvud.

Hon tog fram en kabel med en kamera på längst fram. "Nu ska vi bara ta och föra in den här lilla saken i öppningen din".

Efter det att hon hade undersökt alla mina hålrum ( i ansiktet måste jag tillägga bara för att jag måste) och begrundat min insida, så konstaterade hon att det förmodligen inte alls var något att oroa sig för. Jag ska bara hålla koll så att knölarna inte växer eller börja spöka på något annat sätt.

Så jag traskade hemåt med en besudlad näsa och ett svalg som var helt bedövat.

Värre kan man ha det en måndag !!

Klockan är kvart över sju på morgonen och jag har precis kommit hem från en efterfest med härliga och galna människor.

Hundarna och jag har just varit ut, solen skiner och jag funderar om det ens är någon idé att krypa i säng.

Fast jag har en känsla av jag kommer ångra det senare idag om jag inte gör det.

 

God morgon !!

 

Tänk vad rätt person på rätt plats kan göra för en upplevelse.

De ringde redan idag från öron-hals för att erbjuda mig en tid. Tjejen i telefonen förklarade att man såg alla ärenden med knölar som akuta. Men att de oftast inte var något att oroa sig för. Hon berättade lite andra saker, men hela tiden med ett lugn. Så jag känner mig inte alls orolig.

 

Gubben på apoteket igår dock, han frågade om jag hade ätit järn förutom. Nä svarade jag, och fick till svar "man blir förstoppad. Så istället för piller borde man ändra sin kost och äta mer bla,bla,bla,bla". Jag tänkte i mitt stilla sinne, att lilla gubbe du har ingen aning om varför jag måste äta järn. Nu är det ju förmodligen min kost som ställer till det, men tänk om jag hade varit riktigt sjuk.

 

Nä rätt person, på rätt plats !!

 

Nu ska jag inte orda så mycket mera. Ska göra mig klar för att åka och handla sommarblommor med mora min.

Ha en bra onsdag !!

Well ytterligare en helg har gått. En jobbarhelg dessutom, vilket betyder att nu jobbar jag bara på lördag och sen jobbar jag inte helg förrän typ Nolia-helgen eller nåt sånt.

Woop, woop.

 

Lördag så hamnade jag ju som sagt var på fest med några trevliga tjejer. Hängde faktiskt med dem ut också. Dock spiknykter och skötsam som få !!

Efter jobbet på söndag så åkte jag ut till mor och far. Där bjöds jag på grillat för andra gången i år, vilket betyder att jag redan denna sommar ätit mer grillat än ifjol. Vi spelade även lite kubb, dock med vissa svårigheter. Träpinnar som flyger är inte helt lätt för en golden att stå emot *ler*.

 

Igår regnade och det passade mitt humör ypperligt. Ibland är det som att efter två dagar av uppåt, blir det en dag med rejält mkt neråt.

I alla fall så är det tisdag idag och jag har jobbat på förmiddagen. Sen blev det en sväng för att träffa Dr. Mohammed. Eftersom mina blodvärden var så låga (116, äre lågt ?!?!)  mina järnvärden låg på en 7:a och sen så var tydligen mina järndepåer helt tomma, så ville han prata lite. Tydligen ska en fullt frisk, så pass ung (yeay tack för den Dr. M) inte har så låga värden. En gräsätare kan dock få problem med hejna. Jag ska äta järntabletter i tre månader (hej förstoppning) och sen ska man ta nya prover. Detta för att se om det beror på att jag inte får i mig tillräcklig med järn genom kosten eller om det är ngt annat fel på mig som gör att jag inte kan ta upp järnet som man ska.

Sen har det skickats en remiss till öron-hals för att jag ska få kolla upp mina knölar ordentligt.

 

Jag borde med andra ord vara väldigt trött, men konstigt nog så är jag piggare än på flera månader. Mer energi än på galet länge och jag känner mig mer uppåt. Men jag har ju alltid varit lite weird så.

 

Hann med en löptur på grisan ikväll. Skönt var det, lite tungt i början men sen började benen att flyta av sig själv. Jag kanske inte springer en mara, men det börjar faktiskt känns lite smått som om löpningen blivit något av en vana, och en trevlig vana.

 

En blandat kompott fick ni idag.

Tack och adjö !!

 

Tänkte bara säga att nej, jag är inte förtjust i prinsessan Maddes nya make.

Jag tycker han ser läskig ut, och jag undrar om han tänkte "One Ring to rule them all, One Ring to find them, One Ring to bring them all and in the darkness bind them" när han satte ringen på hennes finger.

Sen ser han gode uttråkad ut nu när de åker runt i vagnen.

 

Men så länge hon är lycklig, fast jag tycker han ser sleazy ut ändå.

 

Sen så är deras förlovningsvideo den pinigaste i världshistorien.

Thihiiii ?!?!?!?!?!, och vilken månad friade han egentligen Madde ?!?!

 

 

 

Nu ska jag ta min dyrbara tid och göra något vettigare, som att gå och ha roligt med några trevliga tjejer.

Idag har jag haft en sån där riktigt bra dag igen.

Visst har jag haft stunder med alldeles för många tankar, men idag har verkligen det bättre stunderna varit fler än de dåliga.

 

Började dagen med att hänga på Bee till Grisberget, där vi tog oss igenom 3,5 km sträckan. Ja Maria sprang den och jag överlevde den. ;).

Med promenaden dit och hem så blev det en del km i benen idag igen. Känner dock att de börjar protestera, så imorgon blir det nog att ta det lugnt.

 

Åkte ut till Munkis med voffs. Hundarna badade i poolen och jag låg och försökte få färg på mina bakben. Alltså vaderna.

Att de ska vara så tråkigt att ligga stilla.

Mamma kokade rabarberkräm på rabarber som pappa plockade in. Sommar nanting !!

Hann somna en stund i deras loftstuga också. Skönt.

 

Ikväll så blev det att spela kubb i Södra Hamn med ett glatt gäng. Fem, eller sex matcher och ingen lyckades slå ner kungen. Det måste ju bara vara rekord.

 

Nöjd, glad och trött är jag nu.

Jobb i morgon och hela helgen. Det ska nog gå bra det med.

 

Sitter här i soffan med en kopp te, och är nalta nöjd över min dag. Sitter nästan och ler lite löjligt för mig själv, så där som jag bli galen när andra människor gör !!

 

Började dock med att jag inte fick sova ut. Doktorn ville ha mer av mitt blod, tydligen visade de förra proverna att jag hade dåliga blodvärden, så han ville kolla upp mig lite mera.

Tanken var att jag skulle ut och springa med några tjejer, men eftersom jag var helt slut i kroppen så skippade jag det och gick hem för att sova en stund.

TRE timmar senare vaknade jag och tog mig ut med pojkarna på årets första hund-cykeltur.

 

Jobbat till klockan 22, och hade bara tänkt ta en kortare hundpromenad. Men det var så härligt ute att jag svidade om och begav mig ut på en löprunda istället. Hundarna fick vara lösa eftersom det var så lite folk ute.

Starka ben och bra lungor, gjorde att jag sprang längre än vad jag hade tänkt. Och det var så skönt. Ljust ute och en ljummen kväll.

Kan man göra annat än älska Norrland dagar som dessa ??

 

Endorfiner, energi och glädje.

 

 

 

Hm när skrev jag sist, ja alltså torsdag. Efter det har vi haft fler riktigt varma och härliga dagar här i Pite.

Söndagen och idag har dock varit lite grå. Men det kan behövas det med, så man får ta hand om allt som förfallit inomhus.

Återigen en bra helg har passerat. Munkis-häng, fest med nya, och mysche roliga tjejer. Lite träning, lite hm skador, hundar som fått bada osv, osv.

 

Just nu är jag bara så tacksam över alla fina människor som finns runt mig. Gamla, nya, roliga, glada, fina människor som gör mig glad.

 

Just nu sitter jag på balkongen. En kopp te, en bok och ett ljus. Ljuset behövs egentligen inte då det är så härligt norrländskt ute, klockan är ju halv elva och det är ljust och ljummet ute.

Hur underbart som helst !!

 

Har precis kommit in från en promenad med vovvarna, innan det tog jag mig en liten löprunda.

Tiden på jobbet gick försvinnande fort, men så är det väl när man har trevliga arbetskamrater och glada kunder.

Har även hunnit med att få cykel fixad av pappa, så årets första tur är avklarad. När jag tänker efter så har jag hunnit med en hel del idag. Känns bra.

 

Gårdagen så jobbade jag mest hela dan. Hann med en riktigt härlig kvällspromenad med hundarna. Precis som ikväll var luften alldeles ljummen och kvällen var ljus. Det doftade så gott från häggen som blommar nu. Det är nog bland den bästa doften jag vet, den doftar början på sommaren, löften om en ljusare tid.

 

Så just nu känner jag mig harmonisk och glad.

Det känns så bra !!

 

 

Det var en skön känsla att vakna idag, träningsvärken har minskat i styrka och befinner sig enbart på insidan av mina lår numera. Så med andra ord kan jag röra mig som en vanlig människa igen.

 

Idag känns det varmare än varmast, vilken tur att jag tagit på mig ett extrapass på jobbet. Får ta på mig långkallingarna och traska mot Coopan alldeles strax.

Yeay me !!

 Om ni bara visste vilken träningsvärk jag har haft de senaste två dagarna. Igår på kvällen så var det nästa olidligt.

Idag liiiiiite bättre, men fortfarande alldeles för mycket för att det ska vara roligt lixom.

For ändå iväg till LF för att försöka bli av med lite, tunga ben gjorde dock att passet inte blev det vassaste.

Men hey ett dåligt träningspass är bättre än inget träningspass !!

 

Det har varit riktigt varmt här i Pite idag, känslan var att det skulle komma ett åskoväder, men icke det.

Jag somnade en stund i solstolen och detta resulterade i lagom röda ben.

 

Hundarna har haft det lite jobbigt idag med värmen, så ikväll åkte vi iväg så att de skulle få bada lite. Galen som hon är på hoppade även Bee i plurret. Fast hon gjorde ju debut för en vecka sen, så för henne var det nog bara varmare. ;).

 

Nu sitter jag på den ömma rumpan, av träningsvärk alltså och tänker ta det lite lugnt innan det blir att hoppa i säng.

Hoppas ni har fått en bra start på veckan där ute !!

Haha, ibland kan man inte göra annat än att skratta åt hur snabbt humöret svänger.

Helgen var toppen, måndagen botten.

En kropp som gör ont, inte bara det grymmaste träningsvärken ever, men en annan ondhet. Den gör mig ledsen, uppgiven och orkeslös. Jag kan inte träna vettigt en enda gång utan att höfterna ska svara med att göra ont.

Sen vet jag inte riktigt vad det är för fel idag, men jag känner mig helt off.

En kollega sa tom att "Jenny jag är inte van att se dig såhär".

Irriterad är jag också, på mig själv. På mina val, mina svagheter.

 

Därför har jag tänkt lägga mig så snart som möjligt. Väntar bara på att klockan ska bli lite mer, så att jag kan natt-kissa hundarna.

 

Tack för moi.

Vilken bra helg jag har haft. Egentligen en ganska så bra vecka.

Har tagit mig iväg varje kväll för att göra något, fotboll, Nodo, besök typ. Bara fredagen som jag egentligen satt hemma och grubblade. Drog täcket över huvudet och låssades som att världen inte fanns.

 

Har varit husvakt åt mor och far i helgen, så på lördagen packade jag in hundarna i pappas röda fara och åkte ut till Munkis.

Har kommit på ett sätt för även Jenny att bli brun. En löptur innan man lägger sig i solstolen så hålls den värsta rastlösheten på plats.

Jag sprang i mina gamla skogar både fredag och lördag, och det var hur härligt som helst !!

På lördagen stannade jag till så att pojkarna fick bada lite, innan vi sprang hem för att mysa på gården i några timmar.

Hemma i stan blev det lite grillning på innergården. Den tog dock slut lite fortare än planerat, så jag och Bee passade på att våldgästa Nina för att spana in hennes nya lägenhet.

Ett SMS senare så satt vi på MAX och surrade. Kom väl hem strax före två den natten.

 

Idag så blev det intervaller och lite löpbus på LF. Lite sega ben, men det var ändå härligt att vara ute i solen och röra på sig.

Mor och far kom hem idag, så jag åkte ut för att uppvakta mamma på Mors-dag och höra hur de hade haft det.

Har precis kommit in genom dörren och är gode slut i kropp och knopp. Nu ska jag bara ta det lugnt i soffan tills det är dags att krypa i säng.

 

En helg som fyllt mig med energi, goa, glada människor som finns runt omkring mig. Spontana upptåg och en kropp som fungerat när jag velat använda den.

Idag begär jag ingenting mer.